Om Nationellt kvalitetsregister hörselrehabilitering

Ungefär 80 000 personer (HRF/HI 2011) genomgår årligen rehabilitering av nedsatt hörsel. Det här registret gäller rehabiliteringar där hörapparat ingår och nedsättningen är lätt till svår. Det finns också ett kvalitetsregister för grav hörselnedsättning.
Läs mer om Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna.

Under många år har det funnits ett behov av en gemensam uppföljning för gruppen med lätt till svår hörselnedsättning. Även om landstingen är självstyrande enheter är det värdefullt att sinsemellan diskutera förbättringsarbete och erfarenheter. Det pågår en omstrukturering av hörselvården i delar av landet. En växande andel av rehabiliteringarna sker hos privata aktörer på uppdrag av landstingen.

Hur uppföljningen av den primära hörselrehabiliteringen ska utformas finns specificerat i en europeisk standard (SIS, 2010). Registret följer de rekommenderade arbetsmetoderna som finns beskrivna.

Viktigaste variabler

En viktig del av informationen i registret samlas in via självskattningsinstrument 3-6 månader efter förskrivningstillfället. Här anger patienten vilka effekter rehabiliteringsprocessen fått inom olika områden. Självskattningsinstrumentet utgår från en internationell enkät, ”The International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA)” (Arlinger, 2005).

Enkäten består av sju slutna frågor och fokuserar på den upplevda nyttan av hörapparaten i dimensionerna: användning, nytta, kvarvarande begränsningar i att vara aktiv, tillfredsställelse, kvarvarande begränsningar i att delta, påverkan på andra och livskvalitet.

Självskattningsinstrumentet finns översatt till 24 språk och används frekvent i andra länder. Det möjliggör internationella jämförelser vilket är en stor styrka med registret. Enkäten är kompletterad med fem frågor kring information, bemötande och delaktighet i kontakten med den behandlande enheten. Slutligen finns fem frågor som fokuserar på tekniken och hörapparaten där användarna svarar på frågor om specifika lyssningssituationer.

Den subjektiva informationen från patienten kompletteras med andra uppgifter från rehabiliteringen. Dessa uppgifter omfattar bland annat ålder, kön, grad av hörselnedsättning i form av tonmedelvärde, förstagångsförskrivning, binaural utprovning och hörapparatmodell. Den kompletterande informationen ger möjlighet till gruppering av resultaten och fokusering inom vissa områden.

Återkoppling

Varje deltagande landsting och enhet får en individuell rapport. Delar av resultaten publiceras i en tryckt årsrapport som distribueras till alla intressenter inom området.

Referenser

Arlinger, S. (2005). Translations of the International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA). Svensk version. Audionytt, 3. SIS. (2010). Tjänster vid utprovning av hörapparater SS-EN 15927:2010. Swedish Standards Institute, 1-36. Vårdguiden. (2011). Hur fungerar "Fritt val" av hörapparat? (Vårdguiden, Producer) Retrieved from www.vardguiden.se